Rapport: Australiens ungdomar vänder sig till AI för psykiskt stöd
21 April, 2026
lightsource via Depositphotos
Nästan dubbelt så många ungdomar bad en chatbot om råd i psykiska hälsofrågor jämfört med dem som ringde en hjälplinje för att prata med en verklig person. Rapporten, som sammanställde resultaten från en undersökning av över 2 300 ungdomar i delstaten New South Wales, fann att ”psykisk hälsa och välbefinnande” var den viktigaste frågan i alla tre åldersgrupperna – 10 till 12 år, 13 till 17 år (båda 40 procent) och 18 till 24 år (27 procent).
Ian Hickie, professor i psykiatri och biträdande chef för hälsa och politik vid Brain and Mind Centre vid Sydneys universitet är inte förvånad över resultaten med tanke på den stora förekomsten av psykisk ohälsa bland ungdomar.
Det i kombination med ökad efterfrågan, höga kostnader och obehaget med många traditionella tjänster som kräver personlig kontakt gör att kontakt via nätet känns enklare och bekvämare, sade han till The Epoch Times. Ungdomar är också mindre oroliga för eventuella risker än vuxna.
”Utmaningen för branschen är att ta reda på hur man bäst kan utnyttja dessa nya tekniker för att på ett säkert sätt förbättra egenvården och arbeta effektivt tillsammans med möten ansikte mot ansikte”, sade Hickie.
Kostnader för stöd för psykisk hälsa Rapporten tog också upp klagomål på långa väntetider och höga kostnader för föräldrar vilket hindrar barnens tillgång till professionell hjälp.
Enligt Australian Psychological Society kostar ett besök hos en psykolog cirka 2 900 kr för 46 till 60 minuter. Vissa som har psykiska besvär och barn med störningar inom autismspektrat eller funktionsnedsättning kan dock få bidrag. Även kvinnor som oroar sig för en pågående graviditet eller en graviditet det senaste året samt personer som har en kronisk sjukdom och komplexa vårdbehov kan få bidrag.
Rådgivare – som inte är utbildade psykologer men som oftast har ett certifikat eller diplom i rådgivning – tar i allmänhet mellan 900 och 1 450 kr per timme, enligt Psychotherapy and Counselling Federation of Australia.
De kostnadsnivåerna gör att ungdomar hellre vänder sig till AI (artificiell intelligens) trots riskerna. 29 procent uppger att de använt sådan hjälp under det senaste året. Det är fler än antalet som använt en online-chatt eller sms-tjänst och nästan dubbelt så många än som kontaktat en hjälplinje. Detta trots att rapporten visar att fyra av fem ungdomar är nöjda med sina liv.
Enligt ett pressmeddelande från NSW:s ungdomsminister Rose Jackson ”visar rapporten tydligt” att sociala medier och mobbning fortsätter att påverka ungdomars psykiska hälsa trots förbudet mot sociala medier.
”Det är uppmuntrande att se att majoriteten av ungdomarna säger att de är nöjda. Men det går hand i hand med några ganska hårda realiteter om de utmaningar de också står inför”, sade Jackson.
Enligt uppgifter från andra länder har chatbottar lett till självmord bland barn efter långvarig användning av tekniken. ChatGPT hjälpte till och med en ung ukrainsk kvinna att skriva ett självmordsbrev efter att ha bekräftat hennes tankar om självskada och föreslagit sätt på vilka hon kunde ta livet av sig.
Studier har visat att generativ AI kan simulera empati och reagera på nöd men saknar verkligt kliniskt omdöme, ansvar och omsorgsplikt.
I vissa fall kan chatbottar ge inkonsekventa eller olämpliga svar på högrisk-situationer såsom självmordstankar.
En studie från Stanford University, som förra året testade chatbottar som terapeuter fann att de inte bara kan vara mindre effektiva än sina mänskliga motsvarigheter. De kan också bidra till skadligt stigma och till och med ge farliga svar, vilket forskarna beskrev som ”betydande risker”.
”Det vanliga svaret från [utvecklare av] AI är ofta att dessa problem kommer att försvinna med mer data, men vad vi säger är att business as usual inte är tillräckligt bra”, sade Jared Moore, doktorand i datavetenskap vid Stanford University och huvudförfattare till artikeln.
”Om vi har en [terapeutisk] relation med AI-system är det inte självklart för mig att vi rör oss mot samma slutmål, nämligen att reparera mänskliga relationer.”
